Jo tack, jag vet. Nej, jag har ju inte dött i förtid än (även om det känns som en stor bit av ens själ dör för varje försök med negativt resultat). Men osunda vanor är lite av en vardag i min tvåpersoners-familj. Snabbt, kortsiktigt dämpade av oro och sorg heter det också.
I artikeln står det bl.a. att:
- Fler ofrivilligt barnlösa män blir inlagda med alkohol- och drogrelaterade problem
- Fler ofrivilligt barnlösa kvinnor blir inlagda pga psykiska problem och begår oftare självmord
Jag hoppas att jag ändå hittar tillbaka till styrkan. En vinterpromenad i det oväntade solskenet får bli första steget. Ett litet steg mot nytt hopp om en liten... och om att inte behöva dö i förtid...
Usch, den artikeln jag såg hade bara det första alternativet... Även om jag, när jag såg tidningsrubriken, genast tänkte på nr två. DN ville väl skona sina barnlösa läsare lite... ;-)
SvaraRaderaLycka till med inseminationen!
/mary
Tusen tack! Det känns lite bättre nu för min del, promenaden stärkte och all frukt jag ätit sedan dess också! =)
Radera