Välkommen vardag!

Städa eller träna?...Ett mycket lätt val idag! på med musik och upp på crosstrainern. Lockade betydligt mer än att dra fram skurhink och ge sig i kast med toaletten.

Två rara kollegor vet nu att jag är gravid. Dels en som för ett halvår sedan fick sitt "ivf-barn", dels bästa kollegan som började jobba samma dag som jag och som följt vår resa. Annars håller jag det för mig själv tills vidare. Det är för tidigt att basunera ut än. Även om jag vet att skrock inte påverkar. Egentligen.

I helgen kommer svärföräldrar, plus att brorsdottern konfirmerar sig. Anser att hon redan vid fjorton års ålder har bra smak när hon önskar sig limegrönt tårtfat från JellyBean.

Det har känts som bra vardagsdagar den här veckan. Får jag behålla den här känslan så är jag jättetacksam. Inte för mycket fokus på det som händer i min kropp just nu, men tillräckligt för att känna förväntan. Har ju för tusan redan i tankarna börjat möblera det där hopplöst övergivna extrarummet vi har! (Ni som är nyfikna på just det, hittar en bild i ett av mina första inlägg)

Nu känns det lätt hemma. Och när det går lätt hemma går det också så mycket lättare på jobbet. Även om det egentligen inte händer något annat speciellt just nu. Mer än att vi just nu inte längre är i IVF-bubblan. Välkommen vardag!

Vad gör man med "extrarummet"?

Vi flyttade till vårt lilla hus för tre år sedan. Byggt 1955 - från början två rum och kök på bottenplan, men av tidigare ägare omgjort till ett större vardagsrum och i stället tillbyggt med två nya rum.

Krypinet med snedtak på ovanvåningen blev TV-rum, vardagsrummet vardagsrum och ett av de nybyggda rummet såklart vårt sovrum. Magnus fick sin efterlängtade studio i källaren.

Sen hade vi det där extrarummet. Det som låg bredvid sovrummet. Morgonsol och valnötsparkett. Fönster ut mot rosenrabatten. På något outtalat sätt som gjort för tillskott i familjen. I väntan på, ställdes det in ett skrivbord och ett par överblivna möbler som inte riktigt fått plats någon annanstans. Så ser det fortfarande ut...

Vad gör man med extrarummet? Hur inreder man? Hur får man det att bli en del av övriga huset, utan att ständigt påminnas om det man önskar allra mest? Kanske får vi användning för det så som vi vill inom ett år. Kanske aldrig. Och så länge fylls det med papper från deklarationer, med räkningar, kuddar som inte används just nu och ett och annat sällskapsspel. Utan plan, utan någon större finess.

Kanske behöver jag fylla rummet med liv, bo in rummet, precis som vi gjord med de andra utrymmena i huset. I stället för att låta det vara det enda rummet där vi låter elementen vara nedskruvade under vintern. Det används ju ändå inte. (Kylan i rummet återspeglade bara frusenheten i mitt hjärta och i tider som dessa behövs nog mer värme.)

Vad gör man, någon som har råd att ge? Jag vill ju inte att rummet för evigt blir en påminnelse om det som kanske kunnat bli. Utan i stället är något i sig själv, som kan bli något annat framöver. Om vi har tur...