Long time no see...

Hej igen.
Det var ett tag sedan. Ungefär 19 månader för att vara exakt. Ja, jag är tillbaka. Det är dags för en ny resa. Lite lik, men ändå så annorlunda. Jag har ett barn nu. Ett underbart barn, som springer, samlar sniglar i trädgården, äter omogna smultron, älskar att bada och vaknar med ett leende på morgonen.

Jag vill försöka få ett syskon. Så om det går vägen, så är denna blogg för dig du ännu ofödda. Även du ska få dokumenterat din resa. Och går det inte vägen så är det ändå en del av min barnlängtan. Och det är den jag sätter på pränt här på dessa sidor. Så nu vet ni läget om det.

Läget annars då? En skulle kunna tro att vi nu hade vanan inne och gjorde precis allt rätt den här gången. Men nejdå. I maj var jag redo att köra igång igen. Och då menar jag redo, typ nästa mens. Men ack, så lätt ska det inte gå. Först mailväxling med Stork-kliniken, sen nytt jobb med att hitta svensk hjälp. Sen prover som ska tas, provsvar som ska komma in och tidsbokningar som ska göras och som drar ut på tiden. Så det jag kan hoppas på nu är att ett första försök kanske hinns med i slutet av augusti. Insemination står på menyn så vitt jag vet nu. Ska träffa läkare på stork i början på augusti.

Jag har ett barn, så pressen är inte lika stor nu. Men längtan är det. Och det är den längtan som gör att det är dags igen. Long time no see. Välkomna tillbaka!