Säg det med en sång

Vilken otrolig förmån att ha en musikalisk make!

Jag har orden inom mig. Men det är han som ger liv till de svarta bokstäverna genom att lägga till ett skönt komp, en cello, gitarr... osv.

Det som kan vara svårt att prata om rakt upp och ner (även om jag på senare tid har blivit ganska frispråkig med min så kallade "situation") blir en levande story tack vare musiken. Och den ger en chans för mig att pysa, för det behöver man i IVF-bubblan.

Det som är ännu bättre är att jag vet vad sångtexten innebär för mig. Men den kan betyda något helt annat för en annan. Och det är Ok. Mer än Ok egentligen. Det är ju fantastiskt om det blir så. Om det kan skapa eftertanke, tröst, eller varför inte inspiration. Även om det från början är för bara mig.

Vi har dessutom turen att ha träffat en musikalisk tjej som vill hjälpa oss att spela in låtarna vi knåpar ihop. Att sen inte "Svensktoppen nästa" förstår vår potential är en annan story. (Okej, man ska inte få hybris efter bara några få ihopknåpade låtar och jag vet att ens egen bebis alltid är vackrast, men vissa av låtarna som gick vidare ÄR inte lika bra som vår... tycker vi...)

Har du något att säga, säg det med en sång.

Den låt som vi spelar in i vår källarstudio just nu heter Eternally. En sång som får mig att gråta och känna mig stark på en och samma gång. Alla dessa barnlängtankänslor inkapslade i tre verser och en refräng. Ja, ja, det här blir lite av en teaser eftersom vi inte kan lägga upp den på hemsidan än (ska ev. försöka komma med i "Svensktoppen nästa" nästa år). Påminn mig om att återkomma till den vid nyår!

Det går i vågor det där, att skriva texter som får en melodi. Det går inte att vara för nere, inte heller för uppått. Jag behöver viss distans, men samtidigt vara nära mina känslor. Och i ärlighetens namn, visst finns ingen bättre "inspiration" än IVF:en?! (tyvärr)

Även om jag skulle valt en annan inspirationskälla om jag bara kunnat.

Ibland önskar jag så innerligt att jag inte hade behövt säga det med en sång...