Har ni också fått dem? Klart ni har.
Alla dessa goda råd på vägen. "Slappna bara av, så plötsligt händer det" (är väl inte med i en Triss-reklam för tusan!) eller "Skaffa hund". Den bästa hittills har nog varit: "Låna en bebis, när jag var bebis lånades jag runt till släktingar som hade svårt att bli gravida och sedan blev de gravida".
Det är inte mina vänner som själva har gått igenom IVF som ger råden. Nej det är alla andra. (Inte precis alla, men många) De som visserligen kanske inte lyckades bli gravida på första försöket, men som blev det månaden efter.
Okej, jag förstår att det kan vara svårt att veta vad man ska säga. Att man menar väl och vill muntra upp. Kanske ge exempel från något man själv stött på. MEN JAG BEHÖVER INGA GODA RÅD!!!
Jag och Magnus vet vad just vårt problem är (så mycket man kan veta). Vi gör det vi behöver göra för att underlätta för graviditet - tro mig. Vi frågar när vi inte vet, vi träffar vår fantastiska kurator Marie, vi äter rätt, motionerar, tar hand om oss och varandra. (Vi kan visserligen ge varandra goda råd, men det räknar jag nog mer som en del av vår egen process, även om jag själv skulle kunna lära mig att hålla tyst även där ibland.)
Det allra allra bästa, som räcker så långt, är en enkel kram. Fysiskt när vi ses, eller virtuellt. Behövs inget annat. Inga berättelser om andra som lyckats bara de började tänka på annat. Inga goda råd. Bara känslan av omtänksamhet och vetskapen om att det finns någon som ibland tänker på oss är allt som behövs för att hjärtat ska värmas på ett gott sätt.
Spara tipsen tills det är dags att välja blöjsort, dagisplats eller fritidsaktiviteter. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar